Smärta

Att upptäcka och behandla smärta har stor betydelse för välbefinnandet. För den som inte har förmågan att ge uttryck för obehag att omgivningen kan tolka och förstå vad som plågar. Om vi förstår smärtan finns ofta komplement till läkemedelsbehandling.

Smärta är vanligt förekommande bland äldre och kan yttra sig som motorisk eller psykisk oro och ge upphov till förvirringstillstånd. Obehandlad smärta leder till sämre livskvalitet och kan leda till depression, försämrad sömn och minskat näringsintag. Patienter i livets slutskede som har obehandlad smärta kan uppleva en ökad dödsångest till följd av smärta.

Personer med demenssjukdom lider större risk än andra att inte få lämplig smärtbehandling vid smärttillstånd. VAS-skalan (Visuella Analoga Skalan) är skattningsskala som bara kan användas till personer som själva kan beskriva sin smärta. Vid nedsatt kognitiv funktion bör man i stället använda Abbey Pain Scale, ett smärtbedömningsinstrument där den som utför skattningen gör bedömningen utifrån den boendes beteende, uttryck och symtom på smärta.

Det finns olika typer av smärta och smärtintensitet vilket avgör val av smärtlindring. Vid observation tas ställning till om smärtan är nociceptiv, orsakad av vävnadsskada eller om det är nervsmärta som är vanlig vid MS, stroke, diskbråck och bältros. Smärtan kan vara psykogen, dvs utlöst av psykiska orsaker. Det finns även oförklarlig smärta som ej går att klarlägga så kallad idiopatisk smärta.
Här som annars finns det läkemedelsbehandling men också komplement till läkemedelsbehandling för att lindra.

Högkänsliga

Det finns människor som är extra känsliga. Deras sinnen ger starkare intryck än hos oss andra. På ett äldreboende där många är beroende av hjälp för att fungera i vardagen kan det bli plågsamt om inte personalen förstår vad det handlar om. Den som lider av högkänslighet kan behöva ha extra tid och stöd från medarbetare och stöd för att anpassa sig.

Elisabeth var en kvinna som vårdades på långvården under sjuttitalet. Hon hade det väldigt jobbigt varje dag när vi skulle klä henne. Sjukhuskläderna som användes var inte bekväma. Hon upplevde att underbyxor och strumpor stramade och att rockarna sömmar var hårda mot huden. Då hade ingen hört talas om högkänsliga, men vi insåg att hon led. Varje dag fick vi som arbetade lägga ner en extra stund för att få fram kläder som skulle passa henne, så att hon fick må bra.

Personer med högkänslig personalitet (HSP) ”high sensitive person” kan ha en fördel genom att de ofta läser av sinnesstämningar, situationer och risker tidigare än andra. De märker om en person är ledsen eller trött långt innan andra gör det. Högkänslighet kan vara en tillgång då den innebär en sensitiv begåvning som gör att den som lever med den uppfattar sinnesintryck skarpare. Det finns personer som kvalitetssäkrar parfymdoft med ett utvecklat luktsinne eller som är skickliga på att stämma pianon.

Högkänsligheten kan gälla olika stimuli som berör alla våra sinnen. Ljud, ljus, rörelser, beröring, och lukter. Tyger som skaver mot kroppen eller sitter åt kan upplevas med starkt obehag. Parfym och andra dofter kan upplevas störande. Det är ett personlighetsdrag, inte en sjukdom. Inte sällan är personen mer lättstressad när det blir många nya intryck samtidigt.

En typ av högkänslighet är hyperakusi, ljudintollerans. Den som drabbas kan bli störd även av låga ljud som prasslet av en tidning, sorlet på en restaurang, luftkonditioneringen eller en stol som skrapar. Nästan var tionde person lider av det.
Den som är högkänslig kan behöva mer ensamtid än andra för att återhämta sig. Några kan gå och fundera länge över om det finns underförstådda budskap i det någon säger.

Parkinsons sjukdom

För den som har svår Parkinson kan det stöd som äldreboendet ger innebära höjd livskvalitet. Bristande kunskap och felaktigt utformat stöd kan å andra sidan försämra densamma. Kunskap är nödvändig för att ge bästa stöd till den som lever med Parkinsons sjukdom.

Många äldreboenden har någon eller några människor boende hos sig som lider av sjukdomen. Parkinsons sjukdom är speciell och kan påverka den boendes livskvalitet i hög omfattning. Det finns många små knep som kan underlätta vardagen för dessa personer.

Sjukdomen märks ofta på att motoriken, dvs kroppsrörelser, blir långsammare och att det kan vara svårt att komma i gång med rörelser. Skakningar, muskelstelhet och sämre balans är andra symtom. Symtomen beror på att nervceller i en del av hjärnan bryts ner. Många får symtom kan lindras av läkemedel, men för några kan de påverka vardagen i hög omfattning trots medicinering. Rillsyn och närhet till personalstöd, som boende i en lägenhet på ett äldreboende erbjuder, kan vara en förutsättning för att klara livet.

Stress kan förvärra symtomen. Det är därför bra att skapa lugn i olika situationer där den boende behöver hjälp. Resonera gärna med den boende hur ni kan arbeta för att hjälpa till på bästa sätt. Ge tid så att den boende får möjlighet att göra så mycket som möjligt själv. Fasta rutiner brukar vara ett bra stöd. Läkemedel vid rätt tidpunkt begränsar symtomen. Ofta kan den boende ha medicinering vid långt fler tillfällen per dag än andra boende. Om tiderna förskjuts kan det bli för tätt eller för långt emellan, vilket påverkar förvärrar symtomen.

Regelbunden motion bibehåller rörelseförmågan, men träningsprogrammen ska vara anpassade till den boendes förutsättningar. Fysioterapeuten kan ge råd, stöd och tips om hur träningen kan utformas för att fungera för den boende. Ofta är det bra att träna med alla sinnen. Taktfast musik och träningsstöd med exempelvis markeringar i golvet kan underlätta vid exempelvis gångträning.

Personal som har kunskap om sjukdomen i stort och om vad som är till gagn för den boende kan göra stor skillnad för livskvaliteten. Maten påverkar vid Parkinson och det kan finnas skäl att kontakta dietist för att få ett näringsintag som på bästa sätt harmoniserar med läkemedelsbehandlingen. Det förekommer sväljsvårigheter, vilket även kan innebära att matens konsistens anpassas. Logopeden kan då göra en bedömning av sväljförmågan och ge instruktion om konsistens på mat och dryck.

Sjukdomen och läkemedelsbehandlingen ökar risken för förstoppning. Ett stillasittande liv bidrar till att den boende lättare blir förstoppad. Förstoppning förebyggs genom att den boende får dricka tillräckligt med vätska, gärna vatten. Att motionera regelbundet och äta fiberrik kost är bra. Svårigheterna att koordinera rörelser kan medföra behov av hjälp med munhygienen. Läkemedlen bidrar ofta med muntorrhet. Tandhygienisten kan ge råd om hur ni bäst hjälper den boende.  

Om den boende har rullstol är sittställningen viktig. Arbetsterapeuten kan bistå så att den boende får rätt rullstol och en bra sittställning. Sittställningen kan behöva anpassas till olika situationer. Det är inte lätt att äta om man sitter bakåtlutad.

MS Multipel Skleros

Den som har MS kan ha diverse olika symtom som påverkar livskvaliteten. Olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Därför kan den som drabbats av sjukdomen få besvär från olika delar av kroppen vid MS. Ofta har personen flera symtom relaterade till nervsystemet. 1177 lyfter fram exempel på symtom som känselrubbningar och skakningar, svårigheter att gå och hålla balansen, besvär med synen, nedsatt kontroll över urinblåsan, stelhet i musklerna, trötthet, humörsvängningar med depression, störningar i minne och tankeverksamhet
och värk. Symtomen som är vanliga kan bero på andra saker än MS.

Många personer med MS kan leva ett gott liv trots sjukdomen. Det finns dock en "elakartad variant" som leder till grav funktionsnedsättning.

Parkinson och MS förändras över tid och det är därför viktigt att den boende följs upp av läkare regelbundet. Fysioterapeuten kan utforma ett träningsprogram utifrån den boendes behov och förutsättningar. Arbetsterapeuten kan bidra med kunskap om förflyttningar, stöd vid måltider, sittställningar och annat som får vardagen att fungera. Teamsamarbetet där olika professioner bidrar är viktigt för att ge den bästa vården.

Biverkningar från läkemedel

Symtom från nervsystemet kan även bero på läkemedelsbiverkningar. Det är viktigt att läkaren får information om sådant som kan vara läkemedelsbiverkningar för att ta hänsyn till det i samband med läkemedelsgenomgångar. Det finns också människor som är "högkänsliga för läkemedelsbiverkningar".

Reflektion till funktionsförändringar i nervsystemet
Undersköterska och vårdbiträde:
• Finns det boende som verkar vara smärtpåverkade?
• På vilket sätt kan du märka om någon har ont?
• Är det någon som är känslig för lukter, kryddor, störande ljud eller om det blir mycket spring?
• Har ni teamkonferenser eller fortbildning där ni har diskuterat hur ni bäst ger stöd till boende med Parkinsons sjukdom?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni diskussioner i teamet om smärta och smärtbehandling?
• Använder ni er av VAS-skala och/eller Abby Pain Scale för att identifiera och värdera smärta?
• Har ni någon boende som är extra känslig? Tar ni upp frågor om smärta eller högkänslighet i anslutning till teammöten?
• Hur ser ni till att de råd som kommer från olika specialister får genomslag i omsorgen av den boende?

Boende och närstående:
• Upplever ni obehag från smärta eller starka sinnesintryck?
• Finns det berört i genomförandeplaner och hälsoplaner?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag