En god vän skrev följande:

Det är viktiga saker du lyfter. Jag kan fortfarande må dåligt när jag tänker på det vårdboende som min pappa hamnade först.
Tråkiga korridorer med personal som slängde fram besticken huller om buller vid middagen, sjuksköterskan som sa att pappa inte behövde sjukgymnastik för han hade ju ändå inte så lång tid kvar. Det var förfärligt.

Jag grämer mig att vi väntade nästan sex månader innan vi bytte boende. Vi borde ha gjort det direkt. Jag larmade kommunen och vi fick byta.
Det var som att komma till paradiset. Där var det vinglas till middagarna, hemtrevlig miljö, sjukgymnast regelbundet, en omtänksam sjuksköterska och fantastisk personal.
Pappa levde drygt ett år till efter flytten så jag är enormt tacksam att det sista året blev bra.
Vilket av äldreboendena vill du vara på?

Kvalitet i äldreomsorgen är en färskvara

Till skillnad från en vara där kvalité finns i produkten är kvaliteten i äldreomsorg en färskvara. Den skapas i nuet, i mötet med den boende och närstående. En bra grundstruktur ökar förutsättningarna att erbjuda en äldreomsorg av god kvalitet.

Kvalitet utifrån fyra nivåer

Första nivån kan vi uppleva med våra sinnen.

Enhetens utformning, tillgänglighet, bemötande, lukter, ljud, aktivitet, utsmyckning och annat som våra sinnen noterar bidrar till ett första intryck av hur äldreboendet känns och verkar fungera.

Andra nivån innefattar vårdförloppet för en boende över tid.

Det ska finnas innehåll i vården, genomförandeplaner, hälsoplaner och rutiner som medarbetarna följer. Omvårdnad, munvård och vardagsträning liksom trivsamma måltider, läkemedelshantering och mycket annat ska genomföras vid överenskomna tidpunkter och dokumenteras.

Tredje nivån innefattar hur verksamheten fungerar på ledningsnivå.

Följsamhet till författningar och rutiner, tydliga processer för hantering av klagomål, avvikelser och förbättringsförslag, egenkontroll, riskanalyser och ständiga förbättringar med mera.

Fjärde nivån innefattar mätning av resultat eller utfall av vården och jämförelser med andra enheter.

Fallolyckor som resulterar i ambulanstransport, användning av ångestdämpande läkemedel, effekter av funktionsbevarande arbetssätt kan mätas med mera.

Om omsorgspersonal, chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut genomför förbättringar stegvis i sin verksamhet,  kan de göra stor skillnad. Att arbeta stegvis medför att förändringar kan utvärderas. Verksamheten riskerar inte att förstöra redan välfungerande rutiner samtidigt som tid frigörs för de boende då mindre tid krävs för att korrigera fel eller hantera klagomål och missförhållanden.  

Genom att använda våra sinnen kan vi få en bra bild av hur äldreboendet fungerar.  Brister eller risk för brister i vårdkvaliteten märks på dofter, ordningen på enheten, det känslomässiga klimatet eller medarbetarnas bemötande. Samtidigt måste vi vara medvetna om att det trots att alla tänkbara åtgärder vidtagits, emellanåt är svårt att finna en värdig lösning på mänskliga problem.

Om det vore optimalt att bo kollektivt skulle vi alla göra det. Ändå kan livet försätta oss i en situation där vi tvingas tillbringa all sin tid med människor man inte valt att umgås med. Problemet har uppmärksammats under många decennier och mycket har gjorts för att förbättra situationen.

Idag har de flesta äldreboenden fullvärdiga lägenheter där den boende slipper dela toalett med andra och kan koka en kopp kaffe i den egna lägenheten om de önskar. I andra länder gäller andra preferenser och det kan till och med vara mer straff än frihet att leva ensam.

Ambitionen med det jag skriver är att om fler lär sig mer om kvalitet i vården så kommer vården att bli bättre. Ofta går det att göra förbättringar med små medel.

Ett värdigt liv

Ett ”värdigt liv” kan ha många dimensioner. Det kan handla om att få välja var jag vill bo och vilka människor jag trivs att umgås med. Möjligheter att utöva mina intressen och att upprätthålla relationer till nära och kära. Behålla vanor och att få fortsätta göra saker såsom jag är van kan också vara sådant som är viktigt. Vad som uppfattas som ett värdigt liv är individuellt. De som finns med och vårdar ska därför stanna upp och lyssna in både vad som sägs med ord, vad som uttrycks på annat sätt och det som inte sägs men som kan vara underförstått.

Små enkla subtila tecken, en signal om att allt inte står rätt till, att det brister i rutiner, arbetsledning, lokalernas utformning eller liknande. Om jag som medarbetare, boende och närstående vet vad jag bör vara uppmärksam på och vad som krävs för god vård kan jag tillsammans med andra påverka utvecklingen i en positiv riktning.  

Min ambition är att bidra till en utveckling av omsorgen på våra äldreboende genom att bjuda in omsorgspersonal, boende och närstående, chef, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut till en dialog och att ge tips om hur kvaliteten i verksamheten kan stärkas. Ambitionen är inte att skriva en vetenskaplig bok även om det mesta tar sitt avstamp i det som brukar kalla vetenskap och beprövad erfarenhet.

Jag tror att du som arbetar på äldreboende kommer att utveckla kunskap och få inspiration i ditt arbete med de boende. Du kommer säkert kunna bidra till utvecklingen av verksamheten. Likaså få inspiration till att utveckla verksamheten och möjlighet till eftertanke över vad du kan göra för att stärka dina hjärteområden och bidra till kvalitetsutvecklingen.

För boende och närstående så utgår jag ifrån att kunskap är makt. Genom att veta vilken kvalitet verksamheten bör leverera så är det lättare att uttrycka önskemål om förändring eller förbättring.

Mina tre budskap

- Den som har kunskap gör oftast rätt
- Kvalitet i äldreomsorgen är inte raketforskning
- Tillsammans kan vi göra skillnad.

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen