Vad är en värdegrund?

En värdegrund är inte ord på ett papper. Den utvecklas i mötet mellan människor och ges uttryck i praktisk handling. Respekt för en annan människa upplevs i själva mötet. Den som blir respekterad känner sig sedd och lyssnad till. Det finns ett starkt samband mellan värdegrund, mänskliga rättigheter och etiska koder.

Utifrån våra normer måste en värdegrund i äldreomsorgen alltid vara inkluderande och omfattas av människokärlek. Som medarbetare i vården har vi med oss erfarenheter och kunskap som ger en förförståelse. Det finns en risk att förförståelsen medför att vi inte lyssnar till den vi samtalar med för att förstå deras perspektiv.

Hur skapas en värdegrund

Många verksamheter arbetar med reflektion och har vägledande dokument i etiska frågor. Men det är i mötet med den boende och närstående som värdegrunden blir till. Det går knappast att prata om värdegrund utan att samtidigt använda begreppet respekt. Genom att se hur vi som medarbetare bibehåller ett respektfullt bemötande även i svåra stunder i det praktiska arbetet så kan vi utvärdera hur värdegrunden fungerar i verksamheten. Professionalitet innebär att vara professionell i sitt bemötande. Mer om det i kapitlet om bemötande.

För att skapa en gemensam värdegrund så fordras en ständigt pågående dialog om värdegrundsfrågor. Reflektion och handledning kan vara ett stöd. Likaså kan dessa samtal samlas ihop till etiska råd i verksamheten som kan delas med dem som inte varit med i samtalet. Värdegrunden ska genomsyra verksamheten och börjar med ledarskapet.

För oss som arbetar i vården har vi två perspektiv i omsorgen om den enskilde. Det handlar dels om vad den boende behöver hjälp med, dels om relationen. Många gånger hamnar vi i situationer som är känsliga för den boende. Integritet är ett begrepp som ofta används tillsammans med respekt. Att skyla den boendes nakenhet och att sköta intimhygien på ett värdigt sätt för att inte göra den boende generad är exempel på handlingar för att skydda integriteten.

Några gånger när jag besökt äldreboenden har jag sett medarbetare som sitter och skrollar i en mobiltelefon på arbetstid. Den typen av beteende är inte respektfullt och är dessutom att smita undan sina arbetsuppgifter. Det finns alltid så mycket som går att göra för att öka välbefinnandet för de boende. Samtal, sång, högläsa tidningen, gångträna eller att erbjuda vätska. Listan kan göras lång.

Det finns en maktaspekt att ta hänsyn till på äldreboendet. De boende står i beroendeställning till medarbetarna. Där finns en risk att medarbetare pressar den boende att acceptera företeelser som inte känns helt bra. Lyhördhet inte enbart för det som sägs med ord. Inbjudande och stödjande icke-verbal kommunikation, såsom kroppsspråk och mimik, är en förutsättning för att minska risken för kränkningar.

Att hjälpa den boende att bibehålla sin värdighet och att få vara som den vill och har valt att vara. Respekt för integritet innebär att ta hänsyn till den boendes erfarenheter och historia. Det kräver både engagemang och nyfikenhet. För att komma nära och kunna hjälpa måste vi bygga upp tillit. Det gör vi genom att vara lyhörda, arbeta funktionsbevarande, följa överenskommelser genom att exempelvis arbeta i enlighet med genomförandeplanen och visa omsorg genom att vara oss själva.

En viktig del av arbetet är att förmedla hopp. Hopp är nära anknutet till hälsa, livskvalitet och lycka. Det finns mycket i det vi gör i vår omsorg om de boende som kan göra stor skillnad här. Sättet att hantera oro och ångest kan visa hur värdegrunden fungerar i praktiken. Tar vi oss tid att sitta ner, erbjuda en kopp te, hålla handen och prata eller är vår första tanke att ge en ångestdämpande tablett?

En annan aspekt för att uppleva hälsa är att känna mening och att tillhöra ett sammanhang. Det kan vara att hjälpa den boende med kunskap, förståelse för situationer och att kunna se meningen som en viktig del av omsorgen. Genom att värdegrundsfrågor diskuteras enskilt och i grupp och att dokumentera etiska råd i verksamheten, kan en ständigt pågående process där etiska ställningstaganden utvecklas hållas vid liv. Vi som arbetar i vården måste fortlöpande arbeta med att inte låta oss styras av fördomar, automatiska tankar eller erfarenheter som begränsar vår förmåga att sätta oss in i den boendes situation.

Exempel på värdegrund

Ett exempel på värdegrund är den som finns inom diakonin och bygger på kristen tro. De sammanfattar den i två ord - "Se människan".
Det finns även en nationell värdegrund för äldreomsorgen som vi alla ska följa. Den handlar om att förvandla ord till handling. Vi måste hela tiden arbeta mot diskriminering och våld och med delaktighet, kommunikation, bemötande, respekt, tillgänglighet, självbestämmande och andra aspekter av den nationella värdegrunden. Det är viktigt att göra den till ett värdefullt stöd i vardagsarbetet, så att det inte bara är en hyllvärmare.  

Ett bra bemötande är en förutsättning för delaktighet och självbestämmande för den enskilde äldre personen. Därför måste medarbetare inom omsorgen ge de boende stöd så att de själva kan bestämma över sin vardag och vara delaktiga i hur stödet och hjälpen ges.

Socialtjänstens arbete ska bygga på respekt för självbestämmanderätt och integritet. Det innebär att de insatser som socialtjänsten utför både ska planeras och genomföras tillsammans med den boende.

Delaktighet

Delaktighet och inflytande i samhället är en grundläggande förutsättning för folkhälsa. Det är väsentligt att enskilda personer känner att de har möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället. Annars är risken att det uppstår utanförskap och känslor av maktlöshet. Möjligheten att ha inflytande och kunna påverka har ett klart samband med hälsa.

Anställda inom omsorgen ska bidra till att underlätta delaktighet och självbestämmande för äldre personer. Det kan till exempel handla om att:
• Ge stöd till den äldre personen att upprätthålla sitt oberoende, till exempel genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt.
• Arbeta så att den äldre personen kan påverka innehållet i beslut om bistånd och hur insatserna genomförs.
• Arbeta så att ni säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den enskildes behov, förutsättningar och önskemål.
• Ha ett förhållningssätt som inbjuder den enskilde att framföra sina åsikter och önskemål.

Anhörigperspektivet innebär att familjen eller andra personer som är betydelsefulla för den äldre personen synliggörs och – när det är möjligt – involveras i vården och omsorgen om den äldre personen.  Det innebär att verksamheterna ser, respekterar och samarbetar med både den enskilde och de personer som betyder mycket för honom eller henne.

Kommunikation

För att äldre personer ska bli delaktiga och kunna vara med och påverka måste kommunikationen fungera mellan den enskilde och de som arbetar inom äldreomsorgen. Ett sätt att nå en fungerande kommunikation är att anpassa den utifrån de äldre personernas förutsättningar och behov samt samtala på ett språk som de förstår. Så långt det är möjligt ska insatserna utformas och genomföras i samarbete med den boende.

Nationell värdegrund

Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen tar utgångpunkt i särskilda bestämmelser i socialtjänstlagen, Sol. Bestämmelserna innebär bland annat att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Trygghet är en grundläggande del av välbefinnandet. Viktiga förutsättningar för att känna trygghet är att ha kontroll över sin situation samt möjlighet att göra sig förstådd och förstå sin omgivning. En annan aspekt av välbefinnande är att den äldre personen känner meningsfullhet i tillvaron. Det kan till exempel handla om att omsorgspersonalen stödjer den äldre personen i att upprätthålla kontakter och gemenskap med närstående och vänner, ta en promenad eller träna olika förmågor. Bestämmelserna i socialtjänstlagen innebär att äldreomsorgen ska värna och respektera var och ens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

Stödja äldre personers vilja

Många äldre personer med behov av omsorg har nedsatt beslutsförmåga. Socialstyrelsen har tagit fram ett material som ger råd om hur man kan stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja. Materialet riktar sig till personer som arbetar med stöd och omsorg om äldre personer, både som utförare och som handläggare.

Genomförandeplan

Hur en beviljad insats till en äldre person ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Genomförandeplanen ska utformas tillsammans med den enskilde och anhöriga eller närstående. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en överenskommen insats. Planen tydliggör både för den enskilde och medarbetare vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur.

Bemötande och kunskap

Ett sätt för medarbetare att ge ett bra bemötande är genom att vara lyhörd och empatisk i mötet med den enskilde och respektera dennes integritet. Det är angeläget att verksamheten organiseras så att medarbetarna har tillräckligt med tid för att lyssna till och samtala. De bör tänka på att den äldre personen befinner sig i en beroendeställning och arbeta för att bemötandet upplevs som respektfullt.

Det är angeläget att det inom omsorgen skapas goda förutsättningar för att kunna möta äldre homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner, vilka ofta kallas HBTQ-personer. De brister i bemötande som förekommer kan bero på otillräckliga kunskaper. Utbildning av medarbetare är ett sätt att öka kunskapen om äldre HBTQ-personer, till exempel diskussioner vid arbetsplatsträffar och fortbildning.

Diskriminering

Det är inte tillåtet att diskriminera en person på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I diskrimineringslagen finns särskilda bestämmelser om förbud mot diskriminering inom hälso- och sjukvården samt verksamheter inom socialtjänsten.

I studier av äldreomsorg vittnar många utlandsfödda medarbetare om vardagsrasism i vården. Det utövas inte enbart av de boende och närstående. Även kollegor kan ha en rasistisk jargong.

Våld mot äldre

Både äldre män och kvinnor utsätts för våld. Det kan till exempel handla om våld i nära relationer, av anställda inom vård och omsorg, av grannar i särskilt boende och av deltagare i dagverksamhet. Kvinnor utsätts inte bara för våld för att de är äldre, utan även specifikt för att de är kvinnor. Det är nästan enbart kvinnor som utsätts för sexuellt våld och våldet mot dem är i högre grad upprepat.
Dessa ämnesområden återkommer i fördjupning senare i boken.

Reflektion - värdegrund
Undersköterska och vårdbiträde:
• Har ni en bra dialog om värdegrund?
• Upplever du att dina kollegor ger uttryck för den gemensamma värdegrunden i mötet med era boende och närstående?
• Lever ni efter den nationella värdegrunden i arbetet?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har ni ett bra sätt att tillsammans arbeta med värdegrundsfrågorna?
• Utgår ni från den gemensamma värdegrunden i ert ledarskap i verksamheten?
• Har medarbetarna kunskaper om och arbetar alla utifrån värdegrunden?

Boende och närstående:
• Upplever du att kontakten med medarbetare präglas av respekt?
• Agerar alla medarbetare korrekt?
• Upplever du att medarbetarna arbetar utifrån den nationella värdegrunden?