Vad är värdigt bemötande

Respekt, integritet, självbestämmande, värdighet och värdegrund. Många vackra ord lyfts fram när det gäller äldreomsorg. Men hur omsätter vi det i praktiken. Hur skapar vi ett värdigt möte i vardagen, när vi ska sköta intimhygien eller när en olycka har inträffat. Det lönar sig att prata värdegrund och bemötande.

Vi har vid flera tillfällen sett tidningsartiklar om medarbetare på äldreboenden som kränkt och hånat de boende. Sådant får inte inträffa. Det finns en nationell värdegrund för äldreomsorgen och en särskild lagstiftning, Lex Sarah, som ska bidra till att förhindra sådana händelser. Det måste hela tiden föras en dialog om bemötandefrågor inom verksamheten.

En verksamhetschef la ner mycket tid och kraft på att diskutera värdegrundsfrågor med sina medarbetare. Efter några månader så upplevde hon att medarbetarna blev mer måna om de boende, de närstående var mer nöjda och hon fick fler och mer kompetenta sökande till vakanta tjänster.

Äldreomsorg är en viktig och känslig del av samhället där äldres välbefinnande och värdighet står i centrum. Ett värdigt bemötande är grundläggande för att skapa en trygg och respektfull miljö för äldre individer som behöver omsorg och stöd. Att förstå och integrera principerna för respekt, empati och individuell uppmärksamhet är avgörande för att säkerställa att de äldre får den kvalitetsvård de förtjänar.

Respekt för den boendes värdighet

Att värna om äldres värdighet handlar om att se varje individ som en unik och värdefull person med en rik livshistoria och erfarenheter. Det innebär att undvika att behandla äldre som om de vore en homogen grupp och istället respektera vad de tycker om, deras intressen och behov. Respekt innebär att lyssna på deras röster, göra dem delaktiga i beslut som rör deras vård och behandling, och bekräfta deras rätt till självbestämmande.

Medkänsla är en nyckelkomponent i värdigt bemötande. Att sätta sig i den äldres ställe och försöka förstå deras känslor, tankar och oro visar att deras känslor är viktiga och tas på allvar. Ett värdigt bemötande involverar att vara närvarande i stunden, visa omsorg och förståelse, och erbjuda stöd utifrån de äldres individuella behov. Detta kan även hjälpa till att lindra känslor av isolering och ensamhet som vissa äldre kan uppleva.

Kommunikation som grund för värdigt bemötande

Kommunikation är nyckeln till ett värdigt bemötande i äldreomsorgen. Klara och öppna kommunikationskanaler mellan de som ger omsorg, de äldre och deras anhöriga skapar en atmosfär av tillit och förståelse. Att använda en respektfull och tydlig kommunikation bidrar till att undvika missförstånd och frustration. Lyssnande är en avgörande del av denna kommunikation, eftersom det ger de äldre möjlighet att uttrycka sina önskningar och behov.

Kontinuitet och sammanhang

Värdigt bemötande involverar att förstå att varje boende har en unik bakgrund, kultur och historia. Att ta hänsyn till dessa faktorer när man erbjuder vård och stöd gör att äldre känner sig sedda som människor och inte reducerade till sina medicinska behov. Kontinuitet i vårdrelationen är också viktigt. Att ha samma personal som är väl bekanta med den äldres situation skapar en känsla av trygghet och förtroende.

Utbildning och egenmakt

För att säkerställa att värdigt bemötande blir en integrerad del av äldreomsorgen är utbildning och träning avgörande. Vårdpersonal bör utbildas inte bara i medicinsk vård utan också i kommunikation, etik och empati. Att förstå äldre individers specifika behov och att veta hur man hanterar känsliga situationer är en del av denna utbildning.

Värdigt bemötande i äldreomsorgen är en moralisk och etisk skyldighet. Det handlar om att skapa en miljö där äldre individer känner sig respekterade, sedda och vårdade. Genom att kombinera respekt, empati, kommunikation och individuell uppmärksamhet kan vi säkerställa att äldreomsorgen inte bara fokuserar på den fysiska vården utan också på att främja en hög livskvalitet och värdighet för varje individ.

Att dansa i samtalets rytm

Grundläggande för att bygga förtroende är hur vi tar hand om besökare när de kommer till oss. Medarbetare som ler, hälsar välkommen och hjälper besökande närstående till rätta, skapar förtroende. Tydlig information på enheten och via mejl med inbjudan till gemensamma aktiviteter skapar delaktighet.

Kommunikation är grundläggande i samhället. Att kunna kommunicera på ett effektivt och meningsfullt sätt är avgörande för att bygga och upprätthålla relationer, utbyta idéer och lösa problem. En viktig faktor som kan lyfta kommunikationen till en högre nivå är taktkänsla – förmågan att förstå och anpassa sig till tidens rytm i samtalet.

Vad är taktkänsla i kommunikation?

Taktkänsla i kommunikation handlar om att vara medveten om när man ska tala och när man ska lyssna. Det handlar om att kunna läsa signaler från samtalspartnern och att vara i samklang med deras behov och känslor. Precis som i en dans, där två personer samarbetar för att röra sig i harmoni, kräver framgångsrik kommunikation att vi anpassar oss till den rytm som uppstår mellan talaren och lyssnaren.

Lyssna för att förstå, inte för att svara

En viktig del av taktkänsla i kommunikation är förmågan att lyssna aktivt. Ofta tenderar vi att tänka på vårt svar medan den andra personen pratar, vilket kan leda till att vi missar nyanser och känslor bakom deras ord. Att lyssna med en öppen sinnesstämning och utan att förhasta sig att svara ger oss möjlighet att få en djupare förståelse för vad den andra personen försöker förmedla.

Kroppsspråk och tonfall

Taktkänsla innebär att man är uppmärksam på både det som sägs med ord och det icke-verbala budskapet. Kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonfall ger värdefulla ledtrådar om den känslomässiga tonen i samtalet. Att vara medveten om dessa signaler hjälper oss att anpassa vårt sätt att kommunicera och skapar en atmosfär av ömsesidig förståelse och respekt.

Balansera mellan att tala och att lyssna

En av utmaningarna i kommunikation är att hitta balansen mellan att prata och att lyssna. Att dominera samtalet med ens egna tankar och åsikter kan göra att den andra personen känner sig ignorerad eller osedd. Å andra sidan kan att enbart lyssna utan att bidra med egna tankar och känslor göra att samtalet känns ensidigt. Att hitta det rätta balansläget är en del av att utveckla taktkänsla i kommunikation.

Anpassa till samtalets rytm

Precis som i en dans behöver vi anpassa oss till takten och stämningen i samtalet. Ibland kan det vara lämpligt att vara livlig och engagerad, medan andra gånger kan det krävas ett mer lugnt och eftertänksamt tillvägagångssätt. Att vara medveten om stämningen och dynamiken i samtalet gör det möjligt för oss att skapa en mer harmonisk och givande kommunikationsupplevelse.

Taktkänsla i kommunikationen är en förmåga som kan utvecklas och förfinas med medvetenhet och övning. Genom att vara närvarande, lyssna aktivt och anpassa sig till samtalets rytm kan vi skapa en djupare och mer meningsfull kommunikation som bidrar till att bygga starkare och mer givande relationer.

Kränkningar minskar förtroendet för verksamheten

Att förebygga diskriminering i vården är viktigt. Diskriminering förekommer, ibland av obetänksamhet, utifrån kön, ursprung, ålder eller sexuell läggning. På ett äldreboende kan kränkningar förekomma utifrån i princip alla aspekter. Såväl boende som medarbetare och närstående kan bli utsatta för diskriminering.   

Könsdiskriminering

Studier visar att vården diskriminerar. Exempelvis finns studier som visar att män får mer bistånd beviljat än kvinnor för samma funktionsnedsättning. Forskning har ofta utgått från manliga sjukdomsmönster och äldre ges inte alltid samma rätt till vård på lika villkor som lagen säger. Det kan exempelvis gälla möjligheten för äldre att få träffa en psykiatriker. Vi står inför nya utmaningar. Andelen äldre som levt i homosexuella relationer kommer att öka vilket ställer krav på kunskaper om HBTQ-frågor. Likaså andelen äldre som är födda i ett annat land.

Värdegrund är ett återkommande tema. Ovanstående frågor handlar i högsta grad om värdegrund. Här blir både verksamhetens och varje medarbetares värdegrund viktig. Diskriminering kan förekomma olika grunder i vården exempelvis medarbetare som till följd av sina fördomar eller bristande kunskap behandlar någon sämre.  
Jämställdheten i vården handlar om hur vårdgivaren som arbetsgivare hanterar medarbetare. Rätten till heltid för den som arbetar i vården är en sådan fråga. En annan är om män och kvinnor behandlas lika i arbetet.

Lex Sarah är ett bra stöd för att arbeta mot diskriminering i verksamheten. Ett sätt att öka medvetenheten och minska riskerna är att återkommande prata om värdegrund och Lex Sarah. En del verksamheter ser till att medarbetarna blir HBTQ-certifierade för att öka medvetenheten.  

Åldersdiskriminering - ålderism

Många äldre känner sig begränsade av den tekniska utvecklingen. Det som känns befriande och enkelt för yngre kan för den äldre bli ett oöverstigligt hinder som skapar ett beroende av att få hjälp av andra.

I ett inlägg på LinkedIn hade en kvinna upptäckt att grannen som fyllde 75 år hade problem med TV-abonnemanget. Hon hade haft det i fem dagar. Hon hade försökt nå teveleverantören men det var omöjligt. Kvinnan försökte hjälpa sina granne, men då hon saknade såväl mobilt bank-ID som mejladress så gick det inte att komma i kontakt med operatören.  

Många äldre har inte tillgång till vare sig mobilt bank-ID eller mejl. Om de har det så är de ofta totalt beroende av närstående för att hantera dessa. Det innebär att hela deras ekonomi är utlämnad då de nödgas lämna ut lösenord och inloggningsuppgifter till närstående för att kunna hantera tekniken. Det här är något som kan utnyttjas av bedragare. Det är inte lätt att hålla reda på koder och annat när minnet sviker. Såväl vi som arbetar med att ge stöd till äldre som föreningsliv, myndigheter och företag som digitaliserar har ett gemensamt ansvar att underlätta för människor oavsett funktionsförmåga att leva ett självständigt liv.

Åldersdiskriminering kan se olika ut. Under Covid-19 har vi fått rapporter om bostadsrättsföreningar som inte bjudit in ”äldre” till gemensamma aktiviteter för att de inte ska bli smittade. I det fallet handlar det om någon form av förmyndarskap där någon anser att den äldre är oförmögen att fatta egna beslut om vilka risker den vill utsätta sig för. Likaså har det framkommit att människor inte fått åka till sjukhus trots behov utifrån att de bor på ett äldreboende.

Diskriminering till följd av ålder är en av de sju diskrimineringsgrunderna. Oftast hamnar fokus på diskriminering inom arbetslivet. Det finns en diskriminering utanför arbetslivet också.  

I vården förekommer situationer där äldre människor inte får likvärdig behandling med yngre i vården. Det kan handla om vilka läkemedel som förskrivs eller möjligheten att få träffa en psykiatriker. Kvinnor över 75 år kallas inte till mammografi och sjukdomstillstånd utreds inte ordentligt. Åldersdiskriminering är förbjuden inom vården, men det finns en luddig skrivning om att särbehandling som har ett ”berättigat syfte” är tillåten. Diskriminering drabbar i högra grad äldre kvinnor och människor med sämre utbildning. De får ofta sämre vård eller har svårare att få välja hur de får sin vård.  En annan typ av åldersdiskriminering är när människor tilltalar äldre personer som om de vore barn.  

Samtidigt har vi att göra med vuxna människor med ett eget ansvar. Genom att göra det möjligt att lära sig hantera den nya tekniken kan äldre människor ges förutsättningar att bibehålla sin självständighet. Fokus måste vara att hjälpa våra äldre att lösa ”digitala problem” i sin vardag utifrån deras egna individuella behov. Att inte ha möjlighet att delta i samhället fullt ut ger säkerligen en känsla av utanförskap, som i sin tur leder till uppgivenhet och en sämre livskvalité på sikt.
Dagny Carlsson fick sin första dator när hon var 93 år. Man blir inte ”intellektuellt” nedsatt bara för att vi blir äldre, men det kan ta lite längre tid att lära sig nya saker.

Reflektion - taktkänsla och värdigt bemötande
Undersköterska och vårdbiträde:
• Vad gör ni som medarbetare för att hantera situationer som kan kännas genanta för den enskilde?
• Förekommer det att någon i personalgruppen uttrycker sig nedlåtande om andra människor eller grupper av människor?
• Har ni någon kollega eller boende som ni inte behandlar juste?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad gör ni för att följa upp hur bemötande och värdegrundsfrågor hanteras i praktiken av medarbetarna?
• Har ni utbildningar för att öka medvetenheten om attityder och kränkningar?
• Har ni skriftlig rutin eller policy för hur gåvor ska hanteras?

Boende och närstående:
• Hur bemöter du själv medarbetare?
• Uppträder medarbetarna korrekt och professionellt?
• Ser du faktorer som bidrar till att du eller din närstående blir diskriminerad?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen