Att äta genom sond ger inte samma matglädje
Äldre människor tappar ofta förmågan att äta på egen hand. Många närstående ställs inför frågan om vården ska sätta in sond. Sväljsvårigheter är en naturlig del av demenssjukdomens förlopp. Stroke och andra händelser kan också påverka sväljförmågan.
När någon fått sond inopererad via sk. peg direkt in i magsäcken är det ofta till följd av någon sjukdom som orsakat sväljsvårigheter. Det finns en del risker i samband med sondmatning som den som matar måste känna till. Annars kan den som blir matad exempelvis få mat ner i lungorna.
Foto: ShutterstockSond via peg på magen eller sondmatning via näsan
När någon av olika skäl inte kan äta kan sjukvården sätta in en sond. Ofta handlar det om sväljsvårigheter till följd av sjukdom. Sond kan sättas på olika sätt antingen genom en slang genom näsan (nasogastrisk sond) eller via en knapp som opereras in på magen (PEG-sond).
Sondmatning kräver en hel del rutiner. Undersköterskor behöver ha delegering. Det finns bra instruktioner i vårdhandboken. Olika sondtyper ställer olika krav på handhavandet som det är viktigt att känna till. Det är också viktigt att den boende får rätt mängd och av rätt sort så att näringstillförseln stämmer med behovet av näring.
Ofta är det sjuksköterskorna som ger sondmat, men ibland delegeras till erfarna undersköterskor. Att hantera en sond helt korrekt vid tillförsel av näring och läkemedel kräver kompetenta medarbetare. Ibland kan den boende behöva ha sondmat även nattetid. Innan varje tillförsel av näring/medicin ska sondläge kontrolleras och bedömas att den ligger rätt.
Kontroll vid sondmatning
Den som sondmatar behöver kontrollera att personen har rätt kroppsligt läge för att minimera komplikationer. Likaså veta hur mediciner ska hanteras så att det inte blir stopp i ventrikelsonden samt kunna förutse och ha kompetens att bedöma när komplikationer uppstår.
Medvetandesänkta boende, sängbundna boende utan normal sväljreflex och boende med tendens till ventrikelretention behöver övervakas extra noga på grund av risken för reflux till matstrupen och aspiration av sondmat ner i lungorna.
För den som får sondmat ökar risken för att slemhinnorna i munnen blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt, munvård skall utföras flera gånger per dygn. Extra noggrann handhygien då risken för smittspridning är stor.
Det finns olika regelverk i olika regioner för hur kostnaderna för sondmat ska fördelas mellan kommunen och regionen. En boende som betalar för helinackordering bör inte heller belastas för extra kostnader för sondmat.
Reflektionsfrågor - sondmatning
Undersköterska och vårdbiträde:
- Händer det att ni har boende som får sin näring genom sond?
- Tänker ni på att det är extra viktigt med noggrann munhygien?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni teamsamverkan för att se till att måltidssituationen blir så bra som möjligt?
- Hur betalas sondmaten?
Boende och närstående:
- Har ni reflekterat över hur ni ställer er till sond för den händelse att hälsotillståndet försämras?
Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen
Aktuellt i media
- 2024-12-04 04:00 12 Personlig omvårdnad
- 2024-12-02 04:00 16 Sjukdom och död, 13 Hygien, 07 Riskhantering, 08 Förebyggande o lokaler
- 2024-11-27 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
- 2024-11-25 04:00 16 Sjukdom och död
- 2024-11-21 04:00 09 Mat och måltid, 12 Personlig omvårdnad
- 2024-11-15 05:28
