Många äldreboenden har någon eller några människor boende hos sig som lider av Parkinsons sjukdom. Denna sjukdom är speciell och kan påverka den boendes livskvalitet i hög omfattning. Det finns många små knep som kan underlätta vardagen för dessa personer.  

Hur märks Parkinsons sjukdom

Sjukdomen märks ofta på att rörelser blir långsammare och att det kan vara svårt att komma i gång med vissa rörelser. Skakningar, muskelstelhet och sämre balans är andra symtom. Symtomen beror på att nervceller i en del av hjärnan bryts ner. Många får lindring av symtomen med läkemedel, men för några kan symtomen påverka vardagen i hög omfattning trots medicinering. Att få den tillsyn och närhet som boende i en lägenhet på ett äldreboende erbjuder kan vara en förutsättning för att klara livet.  

Stress kan förvärra symtomen så det är bra att skapa lugn i olika situationer där den boende behöver hjälp. Resonera gärna med den boende hur ni kan arbeta för att hjälpa på bästa sätt. Fasta rutiner brukar vara ett bra stöd. Att få läkemedel vid rätt tidpunkt är också viktigt för att begränsa symtomen. Ofta kan den boende ha medicinering vid långt fler tillfällen per dag än andra boende. Om tiderna förskjuts kan det bli för tätt eller för långt emellan, vilket påverkar symtomen.  

Regelbunden motion bibehåller rörelseförmågan, men träningsprogrammen kan behöva vara anpassade. Fysioterapeuten på enheten kan ge råd, stöd och tips om hur träningen kan utformas för att fungera för den boende. Ofta är det bra att träna med alla sinnen. Taktfast musik och träningsstöd med exempelvis markeringar i golvet kan underlätta vid exempelvis gångträning.  

Personal som skaffar sig kunskap om sjukdomen i stort men framför allt om vad som är till gagn för den boende kan göra stor skillnad för livskvaliteten. Maten är viktig vid Parkinson och det kan finnas skäl att kontakta dietist för att få ett näringsintag som på bästa sätt harmoniserar med läkemedelsbehandlingen. Det förekommer även sväljsvårigheter, vilket även kan innebära att matens konsistens behöver anpassas. Ibland kan även logopedens kompetens vara till gagn för den boende.  

Sjukdomen och läkemedelsbehandlingen ökar även risken för förstoppning. Ett stillasittande liv bidrar även det till att den boende lättare blir förstoppad. Du kan förebygga att bli förstoppad genom att dricka tillräckligt med vätska, gärna vatten. Att motionera regelbundet och äta fiberrik kost är också bra. Svårigheterna att koordinera rörelser kan innebära att den boende behöver hjälp med munhygienen. Läkemedlen bidrar ofta med muntorrhet. Tandhygienisten kan ge råd om hur ni bäst hjälper den boende.   

Om den boende har rullstol är sittställningen viktig. Arbetsterapeuten kan bistå så att den boende får rätt rullstol och en bra sittställning. Sittställningen kan behöva anpassas till olika situationer. Det är inte lätt att äta om man sitter bakåtlutad. Arbetsterapeuten behöver också följa upp ADL-status över tiden för att personcentrera stödet.

När du ger stöd till en person med Parkinson ska du tänka på följande

- Kunskap om sjukdomen och kanske framförallt hur den påverkar den boende underlättar när man ger stöd i vardagen.
- Parkinsons sjukdom kan ibland ge talsvårigheter. Det är viktigt att ge den boende tid att tala färdigt för att kunna förstå den boendes behov och ge ett personcentrerat stöd.
- Uppmuntra till fysisk aktivitet, t.ex. regelbunden träning och promenader. Motion kan bidra till att förbättra rörligheten och välbefinnandet. Det kan bl.a. lindra stelhet och skakningar.
- De som har Parkinsons sjukdom medicinerar oftast. Vid Parkinsons sjukdom är det extra viktigt för välbefinnandet att få läkemedel vid rätt tidpunkter. Ofta kan läkemedel ges även mellan ordinarie läkemedelstillfällen.
- Se till att miljön är anpassad till den boendes problem för att minska risken för fallskador och andra olyckor.
- Parkinsons sjukdom kan påverka aptiten och sväljningen. Det är viktigt att se till att personen får en näringsrik kost och att anpassa maten efter eventuella sväljningsproblem.
- Sjukdomen kan också påverka personens humör och mentala hälsa. Det är viktigt att uppmuntra till socialt umgänge och att erbjuda stöd genom att vara lyhörd och förstående. Det kan också vara till nytta att samtala med andra med erfarenheter av sjukdomen.
- En del människor som drabbas av Parkinsons sjukdom får även sömnbesvär. Tänk på att hjälpa personen att få en skön sovposition. Bekväm sängutrustning bidrar till god sömnhygien. Likaså kan sjukdomen påverka det psykiska välbefinnandet med exempelvis nedstämdhet eller ångest. Att ta sig tid att lyssna och visa omtanke innebär ofta ett stöd.
- Frysning, episoder av fryst steg, är en vanlig förekommande svårighet för personer med Parkinsons sjukdom. Det innebär plötslig svårighet att sätta igång steg framåt. Frysning kan inträffa när personen försöker starta en aktivitet, såsom att gå eller vända sig, eller när de möter hinder på vägen.
Det kan leda till ökad risk för fall och försämrad livskvalitet. Stress, trånga utrymmen, distraktion och trötthet kan utlösa eller förvärra frysningar. Det är viktigt att personer med Parkinsons sjukdom som upplever frysning arbetar tillsammans med sin vårdpersonal för att hitta lämpliga behandlingsmetoder och strategier för att hantera detta tillstånd på bästa sätt.

Det är viktigt att komma ihåg att Parkinsons sjukdom påverkar varje person individuellt, så att anpassa omsorgen efter den boendes behov och önskemål är avgörande.

Det är också viktigt att ha en öppen kommunikation med patienten och deras familj för att förstå deras individuella behov och önskemål. Samarbete med en multidisciplinär vårdteam, inklusive läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, kan också vara avgörande för att ge en helhetssyn på vård i livets slutskede till en person med Parkinsons sjukdom.

Reflektionsfrågor - Parkinsons sjukdom
Undersköterska:
- Har ni teamkonferenser eller fortbildning där ni har diskuterat hur ni bäst ger personanpassat stöd till boende med specifika sjukdomar?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Hur ser ni till att de råd som kommer från olika specialister får genomslag i omsorgen av den boende?  

Boende och närstående:
- Ger medarbetarna bra stöd och får den boende hjälp av personer med spetskompetens när så behövs?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen