Avsaknad av medicinsk vårdplanering

En god vän berättade att hans far hade bott sin sista tid på äldreboende. Inte långt efter att han flyttade in fick han en stroke. Under sista tiden av sitt liv fick mannen genomgå tre omfattande operationer av hjärnan. Hans upplevelse var att hans far utsattes för lidande helt i onödan. De hade inte bjudits in till någon medicinsk vårdplanering och så vitt han visste hade varken de som närstående eller pappan fått några frågor om sin inställning till denna typ av åtgärder.  

Medicinska vårdplaneringar bör göras i samband med inflyttning på vårdboende och därefter årligen eller när något annat inträffar som gör att en ny vårdplanering behövs. Den äldre och eventuell närstående medverkar i vårdplaneringen tillsammans med läkare och team, gärna några veckor efter att den äldre flyttat in. Då hinner sjuksköterskan och personalen få en uppfattning om hur den äldre mår och vilka behov den äldre har. Innan läkarbesöket är det brukligt att blodprovstagning sker om det inte finns andra aktuella provsvar att tillgå. I samband med den medicinska vårdplaneringen görs även en läkemedelsgenomgång. Det kan då bli aktuellt att minska eller göra förändringar i medicineringen. Mer om läkemedelsgenomgång i annan blogg.  

Riskbedömningar inför medicinsk vårdplanering

Den medicinska vårdplaneringen bör ske minst en gång per år. Inte sällan behöver den göras oftare utifrån att behoven förändras. Många verksamheter har en rutin som föregår planeringen. Det kan handla om provtagning, symtomskattning och att bjuda in närstående så att de kan delta i mötet. Skattningar som kan vara aktuella är symtomskattning av typ Phase-20, smärtskattning, demensskattning och riskbedömning avseende fall, trycksår, undernäring och munhälsa.  

Brytpunktssamtal

Vid bestående försämrat hälsotillstånd kan det vara aktuellt med en brytpunktsbedömning. Det innebär att den boende, närstående, läkare och sjuksköterska kommer överens om att den boende ska få somna in i lugn och ro på boendet och inte behöva skickas till sjukhus vid försämring.  

På ett normalstort äldreboende så kan läkaren behöva hinna med flera vårdplaneringar varje besök på äldreboendet. Detta då var och en ska genomgå den årliga vårdplaneringen och de som flyttar in också behöver få sin genomgång. Därtill kommer ett antal boende att behöva ha en ny planering då deras hälsotillstånd försämras. Detta ställer stora krav på att sjuksköterskorna planerar rondtiderna och att det finns en tydlig struktur för hur den medicinska vårdplaneringen ska förberedas av olika yrkesgrupper.  
Reflektionsfrågor - Medicinsk vårdplanering
Undersköterska och vårdbiträde:
- Är ni delaktiga i förberedelserna inför den medicinska vårdplaneringen?
- Tas riskbedömningarna upp i möten med teamet?
- Får ni del av vad som beslutats i samband med den medicinska vårdplaneringen?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni en bra process för att förbereda den medicinska vårdplaneringen?
- Har alla boende en aktuell medicinsk vårdplanering som är högst ett år gammal?
- Är alla i teamet delaktiga i förberedelserna?

Boende och närstående:
- Har ni varit med på den medicinska vårdplaneringen?
- Var mötet bra?
- Finns det saker som kan förbättras?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen