Komplement till läkemedel

När det kommer till att behandla sjukdomar och hälsoproblem, är läkemedelsbehandling ofta den första linjen av försvar för patienter. Läkemedel kan vara mycket effektiva och ha en betydande inverkan på individens hälsa. Men det är också viktigt att erkänna att läkemedelsbehandling inte alltid är den enda lösningen och att det kan finnas komplementära metoder som kan förbättra behandlingsresultaten.

I vardagslivet kan komplement till läkemedelsbehandling innebära att man använder sig av andra behandlingsmetoder tillsammans med läkemedel för att ge bästa möjliga resultat. Det kan vara allt från livsstilsförändringar och kosttillskott till alternativa terapier som akupunktur, massage eller meditation.

En av fördelarna med att arbeta med komplement till läkemedelsbehandling är att det kan hjälpa till att minska biverkningar och förbättra patientens övergripande hälsa och välbefinnande. Många läkemedel kan ha oönskade effekter på kroppen, särskilt om de tas under en lång tid. Att använda sig av komplementära behandlingsmetoder kan hjälpa till att minska behovet av höga doser eller potentiellt skadliga läkemedel.

Det är också viktigt att notera att komplement till läkemedelsbehandling inte är en ersättning för medicinsk behandling. Det är viktigt att den boende fortfarande följer läkarens ordination och tar sina mediciner som ordinerats. Komplementära behandlingsmetoder kan endast ses som ett tillskott till den grundläggande behandlingen som erbjuds av den medicinska professionen.

Det finns många olika komplementära metoder som kan vara användbara för patienter. Till exempel, vid behandling av smärta, kan tillägget sjukgymnastik hjälpa till att lindra smärta och förbättra rörlighet. I fall av sömnproblem kan användningen av avslappningstekniker eller aromaterapi bidra till att främja en god natts sömn. För att förbättra den psykiska hälsan kan tillägg av kognitiv beteendeterapi eller mindfulness vara till stor hjälp.

Det är viktigt att notera att komplementära metoder inte alltid fungerar för alla och att varje individ kan ha olika resultat. Vad som fungerar för en person kanske inte fungerar för någon annan. Det är därför viktigt att arbeta tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonalen för att hitta de mest lämpliga komplementära behandlingsalternativen.

I det stora hela handlar arbetet med komplement till läkemedelsbehandling om att se på patienten som en helhet och att använda sig av alla tillgängliga resurser för att förbättra deras hälsa och välbefinnande. Det handlar om att integrera olika behandlingsmetoder för att ge de bästa möjliga resultaten. Genom att kombinera traditionell medicin med komplementära metoder kan man hjälpa patienterna att uppnå bättre hälsa och förbättra deras livskvalitet.

Komplementär behandling på äldreboendet

Vid många tillstånd finns det komplement till läkemedelsbehandling. Att äta rätt och motionera är viktigt för alla, inte bara i samband med diabetes. Här finns kunskap som inte alltid förmedlas fullt ut av vården. Ett samarbete pågår sedan ett tiotal år tillbaka mellan friskvårdsorganisationer och regionernas hälso-och sjukvård. FAR (Fysisk aktivitet på recept) ordineras ofta i primärvården.  

Vid behovs läkemedel efterfrågas inte sällan när någon är orolig, ledsen eller kanske inte kan komma till ro på natten. Olika bulkmedel och annat ges för att undvika förstoppning.  

Mycket går att göra för att minska behovet av läkemedelsbehandling. Pajalagröt och Säröbomber är några exempel på komplement för att få magen att fungera eller att minska oron i samband med sänggåendet. Andra bra komplement till läkemedelsbehandling är utevistelser, promenader, gymnastik och aktiviteter.  

Läkemedelsgenomgångar

De patienter som är äldre än 75 år och har fler än fem läkemedel ska erbjudas läkemedelsgenomgång årligen. Många gånger förändras behoven av läkemedel med tilltagande ålderskrämpor och läkemedlen kan ibland göra mer skada än nytta. Det finns också ett antal läkemedel som är rent olämpliga för äldre människor. I många regioner finns ”kloka listan” eller motsvarande som beskriver vilka läkemedel som är olämpliga i samband med åldrandet.  

När det gäller ångestdämpande och sömnmedicin kan ofta aktiviteter, samtal och annat minska behoven. Därmed minskar också risk för biverkningar och även risker för exempelvis fall.  

När man tillsammans med den boende påbörjar förändringar är det viktigt att också följa upp resultatet. Har den boende exempelvis blodtrycksmedicinering och blodtrycket sjunker till följd av förbättrad livsstil så kan läkemedelsbehandlingen behöva justeras för att undvika fallskador.  

Recept Pajalagröt

Här kommer ett exempel på recept på Pajalagröt
Ingredienser:

4 dl vatten
1 dl råris
1 dl havregryn
4 dl mjölk
1 tsk salt
Tillbehör: socker, kanel, mjölk, bär eller sylt efter smak
Gör så här:

Koka upp vattnet i en kastrull. Tillsätt råris och låt det koka under lock på svag värme i cirka 30 minuter, eller tills riset är mjukt.

Tillsätt havregryn, mjölk och salt i kastrullen med riset. Låt det koka under omrörning i cirka 10-15 minuter, eller tills grötens konsistens är tjock och krämig.

Servera gröt varm. Strö över socker och kanel, samt häll på mjölk efter smak. Servera med färska bär eller sylt om så önskas.

Pajalagröt är en norrländsk rätt som serveras som frukost eller mellanmål. Det är en närande och mättande gröt med en krämig konsistens. Hoppas att du kommer att gilla den!

Förslag på Recept Säröbomber

Reflektionsfrågor - komplement till läkemedelsbehandling
Undersköterska och vårdbiträde:
- Vad gör ni för att hitta alternativ till läkemedelsbehandling t.ex. vid ångest?
- Arbetar ni med några komplement till läkemedelsbehandling?
- Har ni en bra dialog mellan natt och dagpersonal?
- Arbetar ni aktivt med att få de boende att röra på sig?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Hur arbetar ni för att begränsa behoven av “vid behovs läkemedel” på ert boende?
- Fungerar läkemedelsgenomgångarna bra? Följer ni upp användningen av ångestdämpande vid behovsmedicinering?
- Resonerar ni i teamet kring alternativa arbetssätt?
- Är det stor andel av de boende som deltar i aktiviteter?

Boende och närstående:
- Använder sig äldreboendet av kost, motion och andra alternativ till läkemedelsbehandling?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen