Undersköterskor med rehabiliteringskunskap kan göra under
Eskilstuna arbetar med en framgångsrik rehabiliteringsmodell för att minska behovet av hemtjänst och äldreboende. Försöksverksamheten visade på fantastiska resultat och har nu blivit permanent.
Eskilstuna arbetar med en framgångsrik rehabiliteringsmodell för att minska behovet av hemtjänst och äldreboende. Fridha Söderqvist som själv tidigare har arbetat som vårdbiträde och fysioterapeut (sjukgymnast) i äldreomsorgen är nu verksamhetschef för all äldreomsorg i Eskilstuna kommun. Det innebär att hon har ansvar för bland annat äldreboenden, hemvård, korttidsvård, förebyggande verksamheter, larmgrupp och intensiv hemrehabilitering. Därutöver har kommunen ett nära-vård-team tillsammans med region Sörmland.
Vi behöver utgå ifrån individens egna tankar kring behov av vård och uppmuntra till självständighet. Äldre är inte en homogen grupp utan individer med olika behov. Fridha menar att när vi har individen i centrum ser vi att våra medarbetare behöver en bred kompetens. Vi kommer troligen behöva tänka nya roller och kompetensområden i framtiden. Hon berättar att i Intensiv Hemrehabilitering, som bedrivs av ett särskilt multiprofessionellt hemtjänstteam, arbetar man med att under tre månader hjälpa den äldre att återfå en fungerande vardag. Mycket handlar om den äldre ska få tilltro till sin egen förmåga och få vardagen att fungera. Många av deltagarna har efter hemrehabiliteringen kunnat klara sig helt självständigt och andra har haft ett mer begränsat behov av stödinsatser.
Urvalet har skett genom att alla som skrivits ut från sjukhus och som sedan tidigare inte haft hemtjänstinsatser fått frågan om de vill ingå i studien. De som har samtyckt har sedan lottats till att antingen få traditionell hemtjänst eller intensiv hemrehabilitering. Genom att arbetet skett som en studie med ett randomiserat urval kan resultaten anses vara trovärdiga.
I Intensiv hemrehabilitering är undersköterskan central. I teamet i övrigt finns fysioterapeut, arbetsterapeut, sjuksköterska, biståndshandläggare och beteendevetare. Rollen som beteendevetare har varit svårast att besätta. Å andra sidan har undersköterskorna blivit skickliga på att med motiverande samtal och på andra sätt hitta vägar att motivera deltagarna till att bidra till sin egen rehabilitering, vilket inneburit att beteendevetaren inte har känt sig lika behövd.
Skillnaden mot ordinarie hemtjänst är att undersköterskorna i den intensiva hemrehabiliteringen, lite krasst uttryckt, arbetar med händerna på ryggen. De hjälper den enskilde att sätta upp ett individuellt mål för insatserna. Undersköterskorna arbetar med att visa att de tror på förmågan hos den enskilde och att hitta de nycklar som får individen motiverad att träna i vardagen för att öka sin förmåga. Det handlar om att arbeta rehabiliterande i de aktiviteter som personen behöver klara för att hantera sin vardag.
Fridha tror inte att det blir mer tidskrävande att arbeta med intensiv rehabilitering. Kompetensnivån och rekryteringen av medarbetare har varit viktiga i detta fall. Ett hinder om arbetssättet ska rullas ut i hela hemtjänsten är utmaningen med att höja kompetensnivån hos alla medarbetare och en förändrad kultur i arbetsgrupperna. Det handlar också om andra faktorer som hur hemtjänsten finansieras med timersättning som inte fullt ut belönar ett rehabiliterande arbetssätt.
En rehabiliteringsperiod på tre månader har varit tillräckligt för att göra skillnad, menar Fridha. Verksamheten har haft väldigt goda resultat. Några klarar sig helt självständigt efter insatsen. För övriga finns en välfungerande samverkan där överlämning sker till ordinarie hemtjänst. Här har ledningen för äldreomsorgen fått arbeta hårt för att det inte ska uppstå ett vi och dem mellan verksamheterna.
Det är lättare att utveckla kompetens i en mindre grupp. Möjligheten att forska ger lärdomar som kan spridas i organisationen. Kärnan i framgångsfaktorerna kan spridas till andra enheter. Det finns en tillit mellan professionerna, vilket gör att man vet att det blir gjort. Samlokalisering ökar kommunikation och tillit och får det att fungera.
Enligt den utvärdering som gjorts fungerar upplägget bra. Av de som fått intensiv hemrehabilitering har 58 procent avslutat hemtjänst inom ett år, varav 16 procent flyttat till ett äldreboende. Inom gruppen 65-79 år har behovet av hemtjänst minskat med 87 procent i förhållande till kontrollgruppen. I kontrollgruppen som fått traditionella insatser av ordinarie hemtjänst har 39 procent avslutat hemtjänst inom ett år, varav 40 procent har flyttat in på äldreboenden. Eskilstuna har också lyckats skjuta fram behovet av vård- och omsorgsboende. En annan positiv effekt är att brukarna inte upplever personalen som stressad. Projektet är nu permanentad verksamhet och teamet har fördubblats.
Genom åren har Fridha drivit flera intressanta utvecklingsprojekt och hon har fler på gång. Ett viktigt projekt i Eskilstuna är en fem halvdagarsutbildningar i förflyttningsteknik som erbjuds alla tillsvidareanställda inom Vård- och omsorg. Eskilstuna har även haft ett intressant projekt som nu sprids inom Eskilstuna och till andra kommuner. Det heter Språka och är ett EFS-projekt som syftar till att ge medarbetare med bristande språkkunskaper stöd i att förbättra sina kunskaper i svenska språket. Viktiga aktiviteter är utbildning och stöd av språkombud på alla arbetsplatser. SPRÅKA- projektet ska bidra till kommunernas långsiktiga mål gällande kompetensförsörjning, ökad kvalité samt göra kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare.
Vårdpraktikans bedömning är att framgångsfaktorer i intensiv hemrehabilitering har varit:
• Den vetenskapliga kopplingen, dvs. projektet har utgått från att se till att ge evidensbaserad vård och att få siffror på utfallet när det gäller såväl kvalitet som ekonomi.
• Personcentrerade, tvärprofessionella insatser där individen sätts i centrum.
• Satsningen på utbildning, alla medarbetare i projektet fick genomgå en femveckors utbildning på högskolenivå i samarbete med Mälardalens högskola.
• Det finns en strategisk plan som styr utvecklingsarbetet. Den är politiskt förankrad och flerårig. Det gör att det finns en samsyn kring behovet av förebyggande insatser för att möta de utmaningar Eskilstunas vård och omsorg står inför.
• En satsning på ledarskapsutveckling i kommunen.
• En genuin tro på att undersköterskor vill göra ett bra jobb, men att de behöver kunskap för att möta de olika individuella behov som äldre har.
• Uthållighet. Det finns annars ofta en risk med projekt att de läggs ner när pengarna är slut eller för tidigt för att det ska gå att se resultat.
Denna typ av vardagsrehabilitering bör kunna fungera lika bra på ett äldreboende.
Erland.olsson@sofrosyne.se för Vårdpraktikan
Aktuellt i media
- 2024-12-04 04:00 12 Personlig omvårdnad
- 2024-12-02 04:00 16 Sjukdom och död, 13 Hygien, 07 Riskhantering, 08 Förebyggande o lokaler
- 2024-11-27 04:00 16 Sjukdom och död, 17 Psykisk hälsa
- 2024-11-25 04:00 16 Sjukdom och död
- 2024-11-21 04:00 09 Mat och måltid, 12 Personlig omvårdnad
- 2024-11-15 05:28